Förra veckan så var vi till BVC med Nemo, han skulle mätas, vägas och vaccineras men vaccinet var tydligen slut, i hela landet om jag inte hörde fel. Så vi har fått en ny tid i november till vaccineringen. Hur som helst så fortsätter gossen att växa, han är nu 84 cm lång, väger 12,3 och har ett hattmått på 47,3. Allt såg bra ut och han utvecklas som han ska.

I övrigt så jobbas det en hel del för mig. Känns super kul! Tyvärr så har Nemo blivit tvungen att sova borta rätt mycket för det blir ju lite svårt annars då jag jobbar natt och Danne börjar typ 5 på morgonen. Men han verkar trivas att få sova hos farmor och farfar så jag försöker intala mig själv att han skippa det dåliga samvetet. Dagis funkar rätt så bra nu. Han gråter inte längre då vi lämnar honom och enligt personalen så verkar han trivas toppenbra!

Har fått lite ledvärk sedan igår. Men det är första gången på ett par veckor nu så jag ska egentligen inte klaga. Kortisonet tycks göra sitt jobb. Vissa dagar så kan jag faktiskt till och med glömma bort att jag är sjuk. Framsteg!

I lördags så var vi till Birsta en sväng. Handlade lite ytterkläder till Nemo. Klädutgifterna har ökat ordentligt sedan han började på dagis. Vill ju inte att han ska frysa och bli blöt. Fick en liten pik att jag klär på honom lite väl mycket ibland, vilket jag förmodligen gör också. Jag tycker verkligen att det är jätte svårt att veta hur mycket man ska ta på honom. Är det bara jag som har det här problemet eller?! Måste köpa ett par nya vantar till honom också. Köpte ett par i lördags men dom är verkligen helt värdelösa. För det första så verkar dom vara för stor (nej, jag märkte inte det på affären) och för det andra så är det helt hopplöst att få in hans tummar i tummarna på handsken. Och om man inte pillar fram tummarna så kan han ju inte greppa saker och hur roligt är det att vara ute då? Jag blir galen! Det kan ju allvarligt inte bara jag som har dom här problemen med ytterkläder. Inte för att det är så stora problem men det stör mig att varje morgon ska bli en kamp, Emma Vs. vantar. Förloraren blir Nemo eftersom han blir ledsen då jag tar för lång tid på att klä på honom och det blir ändå inte bra. Jaja, inte så mycket att klaga över egentligen. Om jag inte har mer problem än så här så måste ju livet flyta på ganska bra för fröken Emma för tillfället. Och ja, just nu mår jag nog ganska bra. Carpe Diem! 

Nu ska jag åka och jobba!