eko

love it or leave it!

Inskolning dag 3

Kategori: Min vardag

Idag så var det Maria som stod för det största arbetet med Nemo. Hon klädde av honom då vi kom in efter utelek och bytte sedan blöja. Gick något bättre att få honom att sitta på pricken idag med. Efter lunch så var det Maria som la Nemo och han stensomnade på kanske 5 minuter. Jag och Danne åkte då hem en sväng och personalen skulle ringa då han vaknat. Han sov ca en timme och allt hade gått bra då Maria tog upp honom efter luren. Det känns bra, riktigt bra! Visste kommer det att kännas konstigt att någon annan tar hand om mitt barn under dagarna. Då jag lämnar bort Nemo till en barnvakt så känns det som att dom gör mig en stor tjänst och nu blir det som att dagiset gör mig en tjänst nästan varje dag. Fast Maria sa att Nemo är inte där för min skull utan för sin egen, att dagis faktiskt är väldigt roligt. Jag hoppas att han också kommer att tycka det. Visst har dessa 3 dagar gått över förväntan men det kan ju bli en liten kris då det går upp för Nemo att han ska vara där ganska mycket och utan mamma och pappa.

Det var en mycket trött unge som följde med oss hem idag. Livet på förskolan är hårt. Han var inte alls sugen på att äta middag och somnade nästan där han satt. Han var rätt så gnällig med så vi beslöt oss för att ta ut honom och gå till en lekpark så att han fick göra nåt roligt. Kändes inte riktigt som att det var läge att lägga honom för natten 17.00. Väl i lekparken så stod han mest bara och tittade. Han lekte likgiltigt med sakerna och efter en stund så gick vi hem igen. Då blev det ett bad sedan välling och bompa i soffan, Nemo somnade nästan där han satt så det fick bli raka vägen i sängen efter att vällingen var slut. På ca 3 minuter sov han, klockan var då 18.30.

Imorgon blir det första dagen på dagis själv. Maria har lovat att vi får ringa hur mycket vi vill om vi känner oro. Vill ju att dom ska känna att vi litar på dem med så jag kommer nog bara att ringa några gånger. ;) 

Nu ska jag sjunka ner i soffan resten av kvällen, mina leder tar knäcken på mig. Tur att kortisonet funkar så bra, verkligen tur...

Kommentarer


Kommentera inlägget här: