eko

Jaha, då var Nemos födelsedag över för denna gång. Mitt lilla hjärta somnade redan 18.30 i min famn i soffan. Det är jobbigt att fylla år minsann. Tror att han har haft en bra födelsedag. Han fick självklart välja middag idag och valde då.... blodpudding! Det tycker han är gott. Fast hans nära och kära var här och firade honom i lördags är det ändå flera av dem som även har ringt till honom idag och grattat. Jättekul att så många bryr sig om honom!

 

Jag hade seminarium på skolan idag. Tycker att det gick riktigt bra om jag får säga det själv. Vi var tre stycken i min grupp och vi fick igång nästintill alla i klassen då vi ställde vår diskussionsfråga. Bra gjort av oss!

 

Väl hemma igen bestämde jag mig för att ta en promenad. Jag har fått låna en viktväst av Kim som väger 10 kg (inte Kim, utan västen) och jag blev såklart tvungen att testa den. Gick 6,5 km utan större problem. Det enda var att jag tyckte att det var svårt att hålla ett bra tempo, men jag snittade på 8,45 så det var väl helt okej. Är ju inte helt ovan att promenera heller så att lasta på mig 10 kg extra var väl inte alltför hemskt. Var faktiskt riktigt roligt. Kändes som att promenaden blev mycket mer effektiv. I själva verket är det väl Danne som har fått låna västen men han är inte direkt den som är ute å går så jag var snabbt framme och provade den istället. Kim, om du läser det här, det kommer att dröja innan du får tillbaka den. Hehe!

 

I övrigt har tankarna snurrat mycket runt vad som hände den här dagen för fyra år sedan. Förlossningen väcker fortfarande starka minnen även om det är längesen nu. Vet inte om det är så för många, men jag kan aldrig prata mig less om den dagen. Hur nåt så fruktansvärt smärtsamt kan ge sån glädje. Märkligt det där. En rolig grej som jag minns är att jag kände mig så smal efter att Nemo kommit ut. Jag hade ju gått upp typ 13 kg, fast av nån konstig anledning vägde Nemo bara 3620 gram. Hur nu det går ihop? Hur som helst så kan jag ju skratta ihjäl mig när jag tittar på kort av mig själv dagen efter förlossning. Jag var inte ett dugg smal utan såg snarare ut som att jag var gravid i sjunde månaden. Allt är ju relativt.

 

Eftersom jag är så himla ball och törs bjuda på mig själv så ska även ni få ta del av mig som nyförlöst och "smal". Märk väl att barnet har kommit ut och ligger i den där lilla lådan framför mig. Man kan ju lätt ta fel annars.