Får nog börja med att damma av här i bloggen. Har inte blivit mycket skrivet på sista tiden. Vart ju som bekant sjuk och lagom tills jag var frisk blev den lille mannen i huset sjuk. Uppemot 40 graders feber från ena stunden till den andra. Han klagade på att han frös och ville ligga under en filt. Han frös tom om huvudet sa han så jag fick lägga en filt där med. Sen har febern gått upp och ner hela veckan. Han verkade vara piggare idag men han är som inte sig själv. Han är gnällig, otålig och somnade i somnade i soffan på eftermiddagen idag. Något han aldrig gör annars. Tror att han får vara hemma en dag till och kurera sig.
I övrigt är livet sig likt. Plugget upptar stor del av min tid nu. Men det börjar kännas mycket bättre nu. Måtte jag klara tentan. Snälla!
Får bli en kort uppdatering. Ville mest visa att jag lever. Ge inte upp, jag kommer tillbaka!
Sorry för kass uppdatering. Har varit sjuk, riktigt sjuk. Har tagit igen för alla sjukdomar jag aldrig brukar drabbas av. Men nu är jag snart helt återställd. Nu har jag en hel del att ta tag i. Har inte pluggat ett dyft på hela veckan så jag ligger efter rätt rejält. Lägg på allt jag låg efter sen förut så blir det rätt mycket. Ångest!!!! Hur i hela friden ska jag klara av den kommande tentan?!
Bjuder på två bilder som kompensation för min dåliga uppdatering.
I fredags blev jag för ovanlighetens skull förkyld. Inte värre än att jag var täppt i näsan och så men det var ändå lite jobbigt. Igår då jag skjutsat Nemo till förskolan kom jag hem och skulle dra i mig lite frukost innan det var dags för att plugga. Åt inte så mycket utan satte igång med plugget ganska på en gång. Efter en stund känner jag att jag är fruktansvärt trött och frusen. Så pass att jag blev tvungen att lägga omkull mig en stund. Jag slocknade men vaknade flera gånger för att jag frös så mycket. Efter några timmar (!!) vaknade jag och var jättehungrig. Började känna mig lite illamående och tänkte att det verkligen var dags att få i mig nån mat. Jag vinglade in i köket och hämtade en banan och drack ett stort glas med vatten. Sedan tillbaka till sängen igen. Jag tog en tugga av bananen och la sedan ifrån mig den. Fanns ingen ork till att äta. Efter några minuter kände jag hur illamåendet tilltog med full kraft. Jag rusade på toa och kräktes upp det lilla jag fått i mig. Blev liggandes på golvet inne på toa ett tag innan jag samlat nog med kraft att ta mig därifrån. Lyckades ta mig tillbaka till sängen. Illamåendet stillades en aning men jag hade feber. Hela kvällen låg jag helt tagen av febern. Jag kräktes inget mer men jag var verkligen inte pigg. Funderade över hur jag skulle kunna lösa morgondagen med Nemo. Hur skulle jag lyckas få han till förskolan när jag inte ens kunde stå på benen? Lösningen blev att han fick åka och sova hos farmor och farfar. En lösning som visade sig inte vara helt smärtfri. Han blev jätteledsen då Daniel lämnade honom där. Vet inte vad som blev tokigt men han ringde senare med och grät och längtade hem. Har aldrig tidigare hänt. Men han är faktiskt svår att lämna på förskolan med just nu. Han tycks vara i en rätt så känslig period.
Ursäkta om det här inlägget är konstigt skrivet. Har skrivit på det i omgångar. Mår något bättre idag men är sängliggande. Skriver mer när jag får ork.
Gjorde grekisk pytt i panna till middag idag. Så sjuuuuukt gott! Känns fel att kalla det för pytt i panna för det är så fin mat. Kan verkligen rekommendera denna maträtt! Första gången jag åt det var hemma hos syrran och jag minns att jag tyckte det var jättegott då. Idag är första gången jag provade på det själv och jag lyckades. Jag är så himla bra!
Skulle egentligen skriva igår men fick aldrig tillfälle. Dagen var kaotisk. Inget gick min väg.
Hade en tid hos tandläkaren 12.30. Åkte dit och parkerade bilen 12.20. Kliver ut bilen och går mot parkeringsautomaten samtidigt som jag inser att jag har glömt börsen hemma. Går tillbaka till bilen för att kolla om det fanns några småpengar i bilen vilket det inte gjorde. Ringer till Danne samtidigt som jag snabbt sätter mig i bilen för att åka hem och hämta börsen. Han säger "ta det lugnt du, det funkar att dra visa-kortet. Jaså gör det säger jag och åker tillbaka på parkeringen. A men vafan, jag har ju det kortet i börsen såklart! Står på två hjul i kurvorna och är åter på parkeringen 5 minuter senare. Springer in till tandläkaren flåsandes som en gris med tandborsten i högsta hugg. Försöker logga in mig på självincheckningen men det går inte (?). Hon i receptionen är upptagen i telefonen så jag rusar på toa och borstar tänderna medan hon pratar klart. Jag har knappt torkat bort tandkrämen från mungiporna innan jag lite smått irriterad går fram till receptionisten och påpekar att det tycks vara nåt fel eftersom jag inte kunde logga in mig. Tar upp min mobil för att läsa upp messet jag fått och tala om namnet på den jag ska gå till. Då jag läser ser jag datumet... "Välkommen den 16 februari. Hm, idag är det 15. Fuck! Jag är här och bråkar en dag innan jag ska vara här! Piiiiinsamt! Hehe! Ursäkta mig så mycket. Tiden jag har imorgon har jag ingen möjlighet att komma. Efter många om och men har jag till sist fått en ny tid och går lite skamset därifrån. Suckar över att jag för tredje gången den här veckan har betalat på tok för mycket i parkeringsautomaten. Kommer på efter en stund att jag glömde att jag skulle köpa nya borstar till eltandborsten. Går tillbaka till hon i kassan igen och säger lite försiktigt att det var en sak till... Då jag till sist sätter mig i bilen för att åka hem händer ännu en grej, men det behåller jag för mig själv. Hej å hå!
Igår fick Nemo åka till tandläkaren för att kolla hur det stod till med tänderna sedan olyckan. Då vi satt i väntrummet sa Nemo "mamma, jag är bara lite rädd.". Jag lugnade honom och sa att det absolut inte var någon fara och att han kunde krama Jompen (en tygdocka han fick av tandläkaren förra gången han var där) om det var otäckt. Men vet ni, det gick jättebra! Han var såååå duktig. Han fick sitta i pappas knä i tandläkarstolen och efter att han noga lyssnat på varför tandläkaren ville titta på hans tänder valde han till sist att gapa. Jag var löjligt stolt över mitt lilla gryn. Tandläkaren kollade först på Jompens tänder och sedan på Nemos. Det verkar som att tänderna har klarat sig utan skada. Men för säkerhets skull ska vi dit igen om en månad för att kolla ytterligare en gång.
Nu ska jag lägga omkull mig en stund. Har jobbat natt och det blev lite taskigt med sömn på grund av ledvärk i båda knäna.
Igår var jag hos läkaren för att kolla upp hur det ligger till med reumatismen. Han frågade hur jag kände med den nuvarande medicinen, om det funkade bra eller om jag ville sätta in starkare och aggressivare medicin. Jag tycker den funkar relativt bra. Den tar ju inte direkt bort all smärta men jag får ändå inte lika starka smärttoppar nu som innan jag började med den. Han gjorde en genomgång av mina leder och kände då att jag har fått en påverkan på min högra handled. Inte så jättemycket men den var lite knöligare. Jag passade även på att fråga honom hur en eventuell graviditet skulle påverka sjukdomen då det är nåt jag faktiskt oroar mig för (inte för att jag vet om jag kommer att skaffa fler barn men ändå). Han sa att under själva graviditeten så skulle jag förmodligen må ganska bra i min sjukdom då en graviditet i sig har en positiv påverkan på sjukdomen. Däremot efter förlossningen är det en ökad risk för att sjukdomen ska förvärras så det finns ett risktagande med att skaffa fler barn. Inte så stor risk att de avråder från att skaffa barn men jag bör vara medveten om det. Däremot så har jag ju min diagnos nu, till skillnad från när jag skaffade mitt första barn, vilket gör att de kan sätta in bra mediciner på en gång efter förlossningen. Frågan är ju bara om det skulle gå att amma med den medicinen. Amningen hade ju en väldigt stor betydelse för mig förra gången då jag vägrade medicinering för att jag hellre ammade än att vara smärtfri. Vidare sa han även att jag vid själva befruktningstillfället skulle tänka på att inte sjukdomen är så aktiv då en inflammation i min kropp kan föras vidare till barnet. Bra saker att känna till även om jag kanske inte får fler barn.
Under tiden jag var hos läkaren härjade Nemo lös på drakborgen. Förskolan var stängd igår så jag slet med mig Kim som barnvakt under tiden jag var på sjukhuset. De hade haft jättekul såklart. Jag anslöt mig till leken så fort jag kom tillbaka. Tyvärr så krockade Nemo med ett annat barn och slog framtänderna i hans huvud. Nemo blödde lite och gnällde på att det gjorde ont. Jag kände på tänderna och de verkade sitta fast som de skulle men jag funderar ändå på att ta honom till tandläkaren för en riktig koll. Det kan ju inte skada. Får se om Nemo är mera medgörlig hos tandläkaren denna gång.
Vilken fantastisk dag jag hade igår! Hade kalas här och vi blev hela 20 personer sammanlagt. Kul att så många kom. Det är ju inget snack om att folk jag har i min närhet känner mig väldigt väl. Inte mindre än 4 vackra orkidéer fick flytta in här hos mig igår. Fick även ett blomarrangemang som var helt i min stil. Fina böcker om hälsosamma drycker, ett stort fat i smide, ett armband, presentkort. Massa fint som jag verkligen blev glad för. Det blev lyckat och jag fick i vanlig ordning hur mycket fika som helst kvar trots att jag prackade på flera stycken både tårta, bullar och kakor att ta med sig hem. På kvällen sprang jag över med tårta till grannarna med.
Stort tack alla ni som kom och gjorde min dag perfekt! Tänk att jag har så många fina människor runt omkring mig.
Försökte ladda upp lite bilder på några av presenterna jag fick men appen vill inte funka som den ska tyvärr.
Blev uppvaktad imorse med sång och paket. Fick världens finaste halsband av Nemo. Blev så glad!! Av Danne fick jag en sån där man sätter fast telefonen i så man kan spela musik. Vet inte riktigt vad den heter men blev superglad. Så nu rockas det för fulla muggar här hemma. Sen blev det faktiskt några timmars arbete. När de ringde och frågade så kunde jag inte tacka nej. Hade ju lite ångest över att jag tackade nej igår och trots att jag inte alls hade tid egentligen så slängde jag mig i bilen och åkte dit. Något jag får sota för nu då eftersom hela kvällen gått åt till att städa. Men vad gör man inte för att dämpa ångestdemonerna. Direkt efter jobbet drog jag till vårdcentralen för att lämna prover. Dom är så himla trevliga där så det kändes bra att bli stucken i armen trots att jag fyller år. Då jag kom hem blev det till att baka och sedan har resten av dagen gått åt till städning. Danne är tydligen inte rädd och livet då hans kommentarer av att jag skulle jobba var "Men, ska jag måsta städa själv då?" Det är så många fel i den meningen att jag finner inga ord. Jag svarade honom "Men snälla du! Hur många gånger har jag fått städa huset utan din hjälp?! Dessutom så fyller jag ju faktiskt år, ska jag inte kunna slippa städa då?" Vi kompromissade, han dammtorkade hyllor och sånt innan han drog på jobbet så tog jag golven.
Ringde från jobbet tidigare idag. De ville att jag skulle jobba natten inatt. Tänk att just den här natten varje år så jobbar jag. Eller så jobbar jag alltid morgondagen. Anledningen till att jag håller koll på det är för att jag fyller år imorgon. Den 8 februari 2008 jobbade jag mitt allra första riktiga arbetspass på mitt jobb efter att ha varit där och praktiserat några månader. Var så himla glad att jag skulle få jobba kommer jag ihåg. Det var den bästa födelsedagspresenten jag kunde få tyckte jag då. Sen har det blivit jobb där varje gång jag fyller år sedan jag började. Oftast då ett nattpass mot födelsedagen. I år bryter jag trenden. Jag tackade nej till att jobba. Dels så har jag inte alls tid och dels så jobbar Danne till 23.00 ikväll så det blir svårt med Nemo. Lite trist men så fick det bli.
Idag har jag bakat bullar som jag ska bjuda på till helgen. Dom är kladdiga och bökiga att göra men dom är så goda att det får det vara värt.
Tyvärr så glömde jag bort att jag skulle bort och lämna blodprover idag inför mitt läkarbesök på måndag så jag blir tvungen att roa mig med det imorgon istället. Men det blir kanske ett "trevligt" avbrott i städningen som jag ska underhålla mig med imorgon.
Hörde en låt med Within Temptation idag vilket fick mig att minnas två låtar som jag lyssnade flitigt på för några år sedan. Och eftersom jag är en sucker för att lägga upp låtar från tuben så gör jag det naturligtvis nu med. Är lite kul att lyssna på gamla låtar som väcker minnen inom en. Fantastiskt hur man ändras med tiden. Jag är verkligen inte samma person nu som jag var förut. Sen om jag ändrats till det bättre eller sämre vet jag faktiskt inte. Förhoppningsvis till det bättre.
Usch vilken morgon! Mitt lilla hjärta lyssnande inte på mig för fem öre och stressen hos mig växte enormt. Efter en hel del tjat och gnat så kom vi till sist iväg. Då vi satt i bilen pratade jag med Nemo om hur tråkigt jag tycker att det är då vi bråkar och att det blir så när mamma stressar och Nemo inte lyssnar på mig och gör som jag säger. Väl på förskolan utspelar sig följande konversation:
Nemo: Fröken, mamma och jag har bråkat.
Fröken: Jaha, varför då?
Nemo: För att mamma lyssnar inte på mig.
Hm, man kan ju fundera på om det var så det var. Det kan ju faktiskt vara så att han uppfattade situationen så medan jag uppfattade den på ett helt annat vis. Hur som helst så kramades och pussades vi innan vi skiljdes åt och kom fram till att vi inte var osams längre.
Igår följde jag med ett gäng som skulle fira en kille som fyller 30 år. Vi gick ut och åt, fantastiskt god mat! Det var uppe på toppstugan på vårdkasen. Har inte varit på den restaurangen tidigare. Menyn var ganska liten och maten jag/vi åt var helt fantastisk! Åt biffstek med rotsaker och aromsmör. Biffen var helt perfekt stekt. Lagom blodig. Minus var att vi fick vänta på maten i typ 45 min, men då vi fick maten så insåg jag att den var värd att vänta på. Kan verkligen rekommendera det stället. Om man inte har bråttom förstås.
Imorgon är det vardag igen. Skola, förskola, jobb. Bläk! Blir en tidig kväll för mig idag. Sov dåligt inatt.
Idag till lunch slängde jag ihop en räksallad (ja jag vet inte så snygg). Droppade några droppar olivolja över som var smaksatt med citron. Det var verkligen hur gott som helst! Fräscht! Kan jag verkligen rekommendera. Vet dock inte vart den är köpt eller vad den kostar.
Här skriver jag om det som faller mig in, mina tankar och händelser och en hel del om min son Nemo, född april -09. Ibland blir det mycket gnäll och tjat här i bloggen. Men om det jag skriver inte duger, är alla fri att söka sig till någon annans blogg och läsa den istället. Därav - love it or leave it!
