eko

En rubrik som inte förekommer alltför ofta i min blogg. Men jo, jag är faktiskt sjuk. Det började igår, jag blev yr och knäsvag. Tänkte att det nog var för att jag ätit lite dåligt. På eftermiddagen kände jag mig helt matt och slut och illamående. Blev liggandes i soffan en stund. Tvingade mig upp för att laga middag och åt en liten portion i hopp om att illamåendet skulle ge med sig. Det gjorde det inte utan jag gick snabbt tillbaka till soffan. Där blev jag liggandes i två timmar. Vid ett tillfälle klev jag upp och var helt övertygad om att jag skulle kräkas. Jag rusade till toan men det kom inget. Blev liggandes på golvet ett tag innan jag till sist samlat nog med kraft att kräla mig in till sängen. Där blev jag sedan kvar. Har sovit oroligt inatt. Vaknat flera gånger och mest legat och vridit på mig. När jag klev upp imorse så inbillade jag mig att jag mådde bättre. Jag tog en dusch och medan jag stod där kände jag hur yrseln kom tillbaka. Fick efter många om och men inse att det inte var någon hit att gå på dagens föreläsning. Det blir den första föreläsningen jag missar. Känns verkligen hemskt! Kan inte slappna av och låta mig själv ligga och vara dålig. Ångesten över att missa föreläsningen äter upp mig fullständigt. Varför ska jag vara såhär för?! Samma sak (eller ännu värre) om jag sjukanmäler mig från jobbet. Jag dör av ångest. Jag känner mig så fruktansvärt värdelös...



Så långt hann jag skriva imorse innan jag slet mig upp ur sängen och insåg att ångesten över att missa föreläsningen var värre att stå ut med än lite matthet, illamående och yrsel. Jag åkte till skolan och var med hela dagen. Det är ju inte magsjuka jag har för då skulle jag må mycket sämre och med all säkerhet kräkas. Men jag gör ju inte det! Jag mår bara så himla rusigt utan att hitta en verklig förklaring. Får tvinga i mig mat för jag har noll aptit. Men jag mår ju bara ännu mer illa om jag inte äter. Nu ligger jag i Nemos säng och tittar på när han leker. Känner mig som en väldigt bra och engagerad mor just nu...NOT!