eko

Jag förstår att ni alla undrar om jag lyckades hitta ett tillräckligt bra gömställe för att undkomma min frenetiska granne, svaret är nej. Denna tjej piskade mig så fruktansvärt i spåret idag att jag på riktigt hade slagit henne om jag haft några krafter kvar. Vi sprang i elljusspåret idag, kortare bit än sist men mycket jobbigare på grund av terrängen. Det enda jag hörde nånstans mellan mitt flåsande var ”Du får inte stanna, det här klarar du!”  ”Du får sakta ner men inte gå.”. Jag tänkte (för att prata var det inte tal om) ”du får gärna vara tyst nu innan jag trycker in min sko i käften på dig”. När vi väl tagit oss runt spåret saktade jag ner. Fy fan vad skönt att få gå hem nu efter det här mördarpasset, trodde jag ja. När vi gått i max en minut satte dåren igång å springa igen!! Var liksom bara att hänga med. Väl hemma släpar hon med mig in på hennes gård och då skulle det minsann göras plankan med några jävla tabata intervaller. Hon sliter fram sin iPhone som plingade å hade sig hela tiden. 20 sekunder skulle jag göra plankan och sen fick jag vila i hela 10 sekunder. Åtta gånger skulle jag upprepa detta fruktansvärda plågeri. Vidrigt!! Sen kom hon naturligtvis på nån annan magövning vi skulle göra. Jag övervägde om jag skulle ”råka” rulla iväg när jag låg där på hennes gräsmatta men insåg att den här nitiska människan inte skulle lämna mig ifred. Det var bara att härda ut.  När hon till sist plågat mig färdigt säger hon att vi ska upprepa detta imorgon. Åååå, vad synd, jag jobbar imorgon kväll. De var ju tråkigt. Annars hade jag ju hemskt gärna utsatt mig för denna tortyr imorgon igen, NOT! Jag tror att hon njuter av att plåga mig, hon kickar på det. Redan nu känner jag vilken träningsvärk jag kommer att ha i magen imorgon. Underbart!