Efter att ha haft en vansinnesvecka med plugg på högsta växel kände jag mig rätt mör. Trots detta hade jag ju självklart bokat in mig på jobb i helgen. Hela långa lördagen spenderades på jobbet. Hem, svulla godis bara att "hey, its saturday god dammit!". Upp idag, för att sedan dra på jobb igen. Skulle egentligen ha jobbat natt men en snäll kollega till mig kom å bytte av mig vid 19.00 så jag kunde få sova å ladda inför imorgon. Så frågan är ju: varför i h-vete sover jag inte?! Kan det vara just morgondagen som är orsaken? Börjar min berömda praktik imorgon. Egentligen heter det VFU (verksamhetsförlagd utbildning) men skriver jag det är det ingen som fattar vad jag menar. Ska i alla fall vara på personalkontoret och jag är taggad till tusen samtidigt som jag är sjukt nervös. Måste ju liksom visa framfötterna och göra ett bra intryck. 

Kommer att bli långa dagar både för mig och Nemo, men så kan det vara. 

I övrigt går hjärnan på högvarv. Torsdagens läkarbesök har verkligen rört upp en hel del sorg, oro, nervositet. Orkar inte skriva allt nu men kan säga att jag är sämre i min sjukdom, det går helt enkelt åt fel håll och fler mediciner kommer sättas in i form av injektioner, som jag ger mig själv. Jag vill bara lägga mig ner å skrika. Livet är så förbannat orättvist. Inte för att jag önskar nån annan stackare reumatism men varför just jag?!