Sommaren är slut. Nu kommer hösten med nya utmaningar. Augusti har varit psykiskt påfrestande på flera olika plan. Jag vill nog påstå och jag inte har gråtit så mycket nån annan månad i år som i augusti.
Imorgon fortsätter jag mitt nya jobb. Det är med blandade känslor jag kastar mig ut mot en verklighet jag har noll koll på. Jag har klivit ur min comfort zone och står som ett litet barn framför något nytt och spännande fast samtidigt skrämmande. Vad har jag gett mig in på? Kommer jag att klara det här? Egentligen fanns det ingenting tryggt med mitt förra jobb. Jag var vikarie, en sån man ringer in när någon annan inte kan jobba, är sjuk eller vill ha semester. En sån som får passen ingen annan kan ta. Från dag till dag visste jag egentligen aldrig hur mycket jag skulle få jobba. Kommer jag kunna betala mina räkningar den här månaden också? Naturligtvis har jag alltid kunnat hålla mig över ytan men det var ändå en anspänning att vid varje månadsskifte fundera över hur mycket jag tordes spendera utöver räkningarna. Detta har gjort mig mästare på sparande och jag ser alltid till att ha en ordentlig buffert att använda vid tuffare tider. När jag tänker på det har jag egentligen kanske inte befunnit mig i en comfort zone. Jobbet i sig är stundom tungt å krävande men det finns en sak som kändes tryggt, jag visste hur jag skulle göra. När man har varit på samma ställe så länge, lär man sig att tackla situationer även om ingen dag är den andra lik. Jag har alltid lyckats använda mina kunskaper och erfarenheter och omvandlat dessa till handling i de mest tuffa situationer. Jag visste vad jag höll på med och kände mig trygg i min arbetsroll. Nu är allt nytt och främmande och jag har full sjå att lära mig rutiner och namn på alla mina kollegor. Utöver detta ska jag ha koll på vad jag ska göra och vad som förväntas av mig. Beteendevetaren som borde ha koll... Jag känner mig osäker och famlande och trots att jag fått massor av beröm kan jag inte låta bli att tänka "Gjorde jag rätt nu?"
Sommarvikariatet är slut. Är inne på min fjärde dag som arbetslös och vet ni, det suger!! Jag hade nån fantasi om att universitetsstudier skulle öppna upp möjligheter om att få ett fast jobb. Hur kunde jag vara så korkad...? Det enda som hände i och med min examen är att arbetslösheten blivit ännu svårare att stå ut med. I tre år var jag student, jag hade något att göra om dagarna. Även om den tiden var jobbig på sitt sätt så hade jag ändå ett värde. I det tillstånd jag befinner mig i nu känner jag mig bara värdelös. Jag har sökt massvis med olika jobb sedan jag tog examen vilket har resulterat i massvis med mail och brev som säger "tjänsten är tillsatt av annan sökande". Mitt självförtroende är helt nere i botten när det kommer till arbete. Det har lite olika orsaker vilka jag inte tänker skriva om här. Usch vad dåligt jag mår över att inte ha ett jobb. Har inte jag förtjänar ett jobb? 5 års studier, 3 på universitet och 2 år kvalificerad yrkesutbildning, borde inte det generera ett jobb? Är jag för dålig för det?
Ska ta av mig offerkoftan nu. Snap out of it! Självömkan har jag svårt för, ska fan inte hamna där själv.
Redan tisdag. Jag sitter och laddar för jobbet, Nemo är lämnad på förskolan. Blir fler och fler barn på förskolan nu som kommer tillbaka från sommarlovet. Inte som när jag lämnade honom en dag i juli och så mycket som noll barn var där. Nemo började gråta och jag var helt förtvivlad. Jag berättade kanske aldrig om det här i bloggen. Skjutsade upp honom till syrran i Sollefteå istället. Där hade han det toppen med sin kusin. Bad, cykling, lek och bus. Dessutom körde han fyrhjuling!!
Igår åkte jag och Nemo ut till finaste Annika och hennes tjejer. Nemo och tjejerna lekte och jag å Annika satt ute å drack kaffe och surrade och surrade och surrade. Väldans trevligt! Då jag kom hem hann jag inte mer än å parkera bilen så drog Nemo över till grannens barn. Emma stack ut huvudet och frågade om jag ville komma över med. Tackar ju inte nej till lite surr så jag gick över dit och fortsatte surra där nån timme. Haha! En väldigt social dag måste jag säga. Sedan åkte jag med Emma ner på Coop för att handla lite till middagen. Har träffat Emma i det närmsta varje dag den här sommaren. Så himla roligt att vi blivit så nära vänner.
Nu ska jag hoppa upp på cykeln å cykla till jobbet. Har cyklat närmare 30 mil den här sommaren. Rätt hyfsat.
Så var jobbhelgen över för denna gång. Klev av idag vid lunch. Imorgon är jag ledig, ska bli så himla skönt! Sov lite dåligt inatt som vanligt på jobbet. Ska faktiskt knoppa snart.
Hoppas morgondagen blir bra. Ska mysa med Nemo hela dagen!
Har precis gått och lagt mig. Hoppas att tankarna håller sig lugn ikväll. Igår låg jag å tänkte och funderade väldigt länge innan jag somnade. Tyvärr inget jag kan dela med mig av här dock.
Idag har jag varit ledig. Jag har verkligen varit ledig kan jag säga. Har typ inte gjort nåt. Kokat fyra burkar hallonsylt var nog det mest effektiva jag har gjort. Annars har jag mest bara suttit ner å druckit kaffe och surrat. Till middag gjorde jag papayasoppa. Riktigt gott, snabbt och enkelt att göra.
I helgen är det jobb som gäller. Kommer förhoppningsvis gå bra. Nästa vecka är sista veckan på sommarvikariatet. Sedan blir jag en bedrövlig själ som söker arbete. Hatar ovissheten! När är det min tur att ha lite flyt?
På att jag är dålig med uppdatering här. Ja okejrå, jag fick börja med att borsta bort dammet härifrån innan jag började skriva. Har varken vidare lust eller tid att skriva. Men en liten text kan jag allt ge.
Kom hem 9.30 efter ett nattpass. Var trött men valde att inte sova. Grannarna kom över på kaffe, supertrevligt! Vi kan verkligen sitta å surra hur länge som helst. Hela förmiddagen satt vi å pimpla kaffe å pratade om allt mellan himmel å jord. Även kvällen spenderade jag å Emma med varandra. Trevligt trevligt! Bästa grannarna!
Imorgon bär det av till Junsele djurpark. Länsförsäkringar bjuder alla sina guldkunder på inträdet. Bästa Anja med familj hänger med, ska bli så himla kul!
Nu måste jag sova, ögonen går i kors på mig.
