Sista passet imorgon innan jag går på två veckors semester. Skönt! Lite ångest har jag ska väl erkännas eftersom jag inte har betald semester men jag försöker intala mig själv att jag förtjänar att vara ledig. Ska bryta semestern och jobba en natt men det gör mig inget faktiskt.
Nattskiftet på midsommarafton gick ganska bra. Kom i säng strax innan 1.00 och klev upp igen 6.00. Sov inte superbra direkt men det gör jag aldrig på jobbet. Den här dagen har det slappats mest hela dagen. La mig faktiskt å sov i 30 min mitt på dagen. Sååå skönt. For ut till pappa en sväng på eftermiddagen. Fikade och surrade, väldans trevligt.
Nu är det åter dags att stänga de blå. Jobbar 9-20 imorgon. Hade gärna varit ledig, men det får bli på måndag.
Hoppas alla mina fina läsare får en bra midsommarafton. Mig hittar ni på jobbet. Jobbar natt så jag börjar först 14.30, jobbar till 11.00 på midsommardagen. Hinner ju äta lite midsommarlunch innan jag börjar i alla fall. Ska ut till svärföräldrarnas sommarstuga. Det slår aldrig fel att jag jobbar på midsommar. Sedan 2008 när jag började på mitt jobb har jag jobbat varje midsommar förutom 2009. Då var jag föräldraledig plus att min närmsta vän gifte sig då. Brukar vara ganska trevligt faktiskt att jobba på midsommar så jag hoppas att det blir det i år med. De har ju hotat med fulväder och då gör det ju verkligen inget om jag jobbar. Just nu skiner solen dock.
Har bara jobbar två dagar hittills och är redan helt slut. Haha! Hur ska detta gå?! Imorse skjutsade jag Nemo till förskolan så han var där 6.40, första barnet som kom. Han hade sett fram emot att komma först och tyckte att det skulle bli mycket spännande. Det första han säger dock på dagis är "vad ensamt det är". Aja, så kan det vara. Efter att jag vinkat hejdå till Nemo var det bara att brassa hem, parkera bilen och slänga mig på cykeln, tror seriöst att jag nästan halverade min normala tid det tar att cykla till jobbet. När jag sedan slutade 16.30 var det samma visa igen, fast tvärtom. Slängde mig på cykeln, in med cykeln hemma i garaget å fort sätta sig i bilen och hämta Nemo. Han var tack och lov inte sista barnet att hämtas i alla fall.
Nu när jag tänker efter och sitter å summerar dagen så kan jag inte fatta varför jag envisas med att cykla till jobbet. Skulle ju spara massa tid på att ta bilen direkt till jobbet istället. Men, är man en knäppskalle, så är man.
Nemo går sin sista dag imorgon innan sommarlovet. Skönt för lilla hjärtat. Nu ska jag sova. Aptrött!
Lite dåligt med uppdatering här. Har haft en väldigt skön ledig vecka. Välbehövligt inför sommarens jobb som går av stapeln imorgon. Har varit på sommaravslutning på Nemos förskola. Superfint och jag var så stolt att jag rördes till tårar. Nemo går dock tre dagar till innan han går på sommarlov.
Igår slog jag till med en examensfest. Supertrevligt! Fint väder var det så vi kunde sitta ute. Bjöd på grillade hamburgare och korv, massa fruk och bär, grönsaker med dipp och bål. Väldigt uppskattat. Efter maten bjöds det på kaffe och tårta som svärmor bakat. Även det väldigt gott och uppskattat. Inte en enda bild tog jag dock. Snopet men så kan det va.
Fick bli en snart uppdatering för nu ska jag sova. Som sagt var börjar jobbet imorgon.
Nu ska vraket gå å lägga sig. Har lyckats peta i mig några Finn crisp. Har till och med lyckats duscha. Det går åt rätt håll! Imorgon är tanken att jag ska jobba på eftermiddagen. Jag tror att jag kommer vara så pass frisk då att jag kan göra det. Frågan är ju bara om de vill ha mig där. Är det magsjuka gäller ju 48 timmarsregeln och det har det inte gått imorgon då mitt pass börjar. Får ringa och fråga helt enkelt.
Hjälp vilken fruktansvärd eftermiddag jag haft idag. Skjutsade först Nemo till förskolan, drog ut på en jogging/promenadtur i spåret. Det började åska då jag var på väg hem och det kändes faktiskt lite otäckt att gå då det mullrade och himlen var alldeles svart. Då jag kommit hem öppnade sig himlen och regnet fullkomligt vräkte ner. Jag åt lunch och satte mig sedan och började söka jobb. Jag hann söka några jobb när jag plötsligt kände hur jag började bli yr, matt, skakig och illamående. Jag trodde jag skulle kräkas så jag sprang till toaletten men det kom ingenting. Blev liggandes på golvet ett tag, allt bara snurrade. Jag började fundera på hur jag skulle klara av att åka å hämta Nemo inom 30 minuter. Jag ringde till Daniel för att kolla om han hade nån lösning. Han ringde Nemos farfar men han kunde inte hämta Nemo. Tjurig som jag är kravlade jag mig ut i bilen. Kände mig som ett fyllo! Lyckades ta mig till förskolan. Satte mig på en pall medan Nemo klädde på sig. Hade ramlat ihop om jag stod upp. In i bilen och började köra. Illamåendet och yrseln tilltog. Jag insåg faran med att köra i mitt tillstånd så jag körde in till sidan. Upp med bildörren och hängde ut och kräktes. Två gånger upprepades detta och jag kände mig precis lika vidrig som jag såg ut. Bilar passerade och där hängde jag ut genom bildörren. Det var bara att parkera bilen på första bästa ställe. Tack å lov har jag fina och snälla vänner så Kim åkte från jobbet för att skjutsa hem mig och Nemo. Sedan dess har jag legat i soffan. Hastiga rörelser medför yrsel och illamående.
Trots mitt dåliga mående så känner jag ändå tacksamhet. Tänk om detta hade hänt förra veckan, under opponeringen. Herregud vad glad jag är att jag slapp det!
I torsdags var det dags för avslutningshögtid. Först satt jag och några från klassen i parken och drack bubbel och pratade. Väldigt trevligt var det. Sedan var det dags för högtiden. Det hölls tal och tjej var där och sjöng. Alla som tog examen den dagen gick gå fram en och en och ta emot ett diplom. Jag var den tredje som fick gå upp. Pirrigt men det gick bra, jag snubblade inte.
Så himla skönt att vara klar. Justeringarna är genomförda i uppsatsen men vi har ännu inte fått någon återkoppling. Nu väntar jag bara på att det ska bli klart så betyget kan sättas och jag kan erhålla mitt examensbevis. Längtar!!
Hej alla fina läsare! Jag förstår att ni säkert är nyfiken på hur det har gått för mig idag. Jag kan därför stolt meddela att jag och min skrivpartner klarade opponeringen, C-uppsatsen är godkänd! Jag kan inte uttrycka den stolthet, lättnad och glädje jag känner. Jag har gjort det så förbannat bra! Jag har skiftat mellan hopp och förtvivlan ett bra tag nu och då jag tog plats på opponeringen kändes allt så osäkert. Jag och Mia som jag skrev med hade verkligen ingen som helst aning om åt vilket håll det lutade. Mia var mer negativ än mig, jag försökte hålla hoppet uppe även om det var jättesvårt. Under själva opponering påpekade examinatorn vissa synpunkter, vad som kunde tas bort, justeras och byta plats. Just då kändes det kört, aldrig att vi är godkända. Men så säger han att dessa ändringar är frivilliga, att uppsatsen är godkänd som den ser ut idag men har chans till en högre bedömning om vi väljer att gå på hans råd. Vilken lycka! Jag kunde knappt hålla emot mitt glädjerus som gick genom kroppen. Efteråt grät jag av lycka, jag har fortfarande knappt fattat att det är sant. Imorgon väntar ytterligare två opponeringar som vi behöver sitta med på, efteråt ska jag och Mia se över vilka justeringar vi ska göra innan vi skickar in den för slutgiltig bedömning. På torsdag är det en avslutningshögtid och sedan är det över.
Tusen tack för att ni hållit tummarna, gett lyckosparkar, tänkt på mig och peppat mig genom hela utbildningen. Det betyder mycket för mig!
Här skriver jag om det som faller mig in, mina tankar och händelser och en hel del om min son Nemo, född april -09. Ibland blir det mycket gnäll och tjat här i bloggen. Men om det jag skriver inte duger, är alla fri att söka sig till någon annans blogg och läsa den istället. Därav - love it or leave it!
