eko

love it or leave it!

Medicinera mera

Kategori: Min vardag

Lovade er en uppdatering och den kommer här. Min läkare ringde och det som bestämdes var följande. Jag börjar med Humira omedelbart idag samt kortison. Kommer äta kortison i några månader tills värmen försvinner och jag förhoppningsvis börjar må bättre. Förstå mig rätt nu, jag äääääälskar värme och sommaren men tyvärr bidrar den till att jag blir sämre. Det är min egen teori i alla fall.

Det känns helt okej trots allt. Att ta en spruta i magen varannan vecka är väl ingen dröm direkt men jag måste få tillbaka mitt liv.

Valet

Kategori: Min vardag

Sitter just nu ute i mina svärföräldrars sommarstuga. Nån gång mellan 15-17 kommer min läkare att ringa. Ett avgörande samtal. Ska jag börja med Humira igen och få tillbaka mitt liv eller ska jag välja nåt mildare alternativ som kanske inte hjälper? Låter kanske som ett enkelt val men det är det inte.

Idag är jag för övrigt halt. Riktigt jävla halt. Har ont i nån muskel runt knäet som gör att jag inte kan räta ut benet utan att skrika av smärta och kan heller inte böja benet tillbaka igen utan att nästan tuppa av av smärta. Livet är tufft just nu.

Återkommer med en uppdatering hur jag väljer att göra.

10 000 steg

Kategori: Min vardag

Ikväll drog jag och Nemo ut på en kvällspromenad. Jag var verkligen inte det minsta sugen men har ju tagit ett beslut att gå minst 10 000 steg varje dag hela semestern. Hade 3000 steg kvar så det var bara å snöra på sig skorna å släpa sig ut. Smärtan jag kände av min äckelsjukdom gjorde sig påmind hela tiden men jag bet ihop. Jag vägrar låta mig styras av min reumatism.

På promenaden plockade vi smultron, blåbär och hallon. Hittade massvis med små grodor och lekte i en lekpark. Vi hade så himla mysigt! Hoppas att Nemo kommer minnas denna kväll när han blir stor. Att jag ger honom många fina barndomsminnen han kan minnas tillbaka till när han blir stor. Jag hoppas verkligen att jag lyckas fylla honom med så mycket kärlek och trygghet att han står stadigt på jorden när det blåser. Att jag ger honom vettiga värderingar som formar honom till den han kommer bli som vuxen. Som jag älskar denna unge!

Dålig app!

Kategori: Min vardag

Men alltså hur får man in ett kort på sitt blogginlägg?! Nya blogg.se appen är verkligen heeeelt värdelös! Denna bild skulle alltså höra till mitt förra inlägg. Tog ett kort på min vy från altanen.

En månad kvar

Kategori: Min vardag

En månad kvar innan jag börjar jobba som familjebehandlare. En månads ledighet kvar. Har verkligen haft en fantastisk sommar. Har väl inte gjort så jättemycket men har haft många lata sköna dagar tillsammans med Nemo. Vädret har varit helt underbart. Har varit till stranden 2 gånger den här veckan. Egentligen är jag inte så förtjust i stranden men för Nemos skull får jag väl bita ihop.

Reumatismen då? Ja...vad ska jag säga? Den är illa, riktigt illa. Oftast har jag ont på 4-5 ställen samtidigt. Lämnade prover igår inför läkarbesöket. Vet faktiskt inte helt säkert om jag vill börja med Humira igen. Allra helst vill jag inte ha några mediciner alls, men om jag nu måste vill jag ha en mild medicin som inte ger så himla mycket biverkningar. Var iväg och lämnade blodprover igår. Får väl se vad doktor Skude säger den 26/7.

I veckan har jag träffat min moster och kusin med familj. Så himla kul! Jag och min moster kommer väldigt bra överens. Å fast det är så sällan vi träffas känns det för mig som att vi aldrig varit ifrån varann då vi ses.

Idag ska jag nog bara lata mig. Nemo håller på bada i poolen hemma på gården. Jag sitter och svettas i en solstol på altanen. Sjukt varmt idag!

Vad gulliga ni är!

Kategori: Min vardag

Har glömt att tacka er för alla kommentarer häromdagen då jag skrev om min reumatism. Jag valde att dela inlägget på Facebook vilket ökade både antalet läsare och kommentarer. Jag har annars mina trogna läsare som hänger kvar år efter år trots att jag är dålig på att uppdatera. Mia, du är såklart en av mina trogna. Jag blir lika glad varje gång jag ser att du kommenterar för då vet jag att du finns kvar. Kram till dig!

Natten var usel, låg vaken flera timmar pga smärta i armbågen. Kunde inte räta ut armen. Nog om detta.

Just nu ligger jag helt oförskämt i en solstol. Ska snart kicka igång dagen på allvar men ett tag till kan jag unna mig att ligga här. Nemo kollar på sommarlovsmorgon på tv.

För övrigt har jag uppdaterat blogg.se appen. Blev varnad att göra det då den blivit sämre men råkade göra det då jag uppdaterade alla appar på ett bräde. Å fy så dåligt det blivit! Jag fattar ingenting. Tummen ner för nya uppdateringen.

Bjuder på lite matbilder. Min frukost, keso med frukt och mandel. Min lunch, laxpaj med sallad

Ha en fantastisk dag allihopa!

Tack för inget

Kategori: Min vardag

Ja men härligt.... Här skulle jag vara en duktig flicka och inte påbörja kuren innan jag pratat med min läkare. Sköterskan jag pratade med sa att jag inte fick ta nånting utan att först ha pratat me läkaren. Vilket blir.... 26 juli!!!!!! Jag dör! Hur ska jag klara mig fram till dess?! När jag äntligen tagit beslutet att börja medicinera igen åsså blir jag hindrad till 26 juli. Tack så mycket... Vill bara åka ner på Apoteket å plocka ut sprutorna ändå. Hela sommaren är ju förstörd. Kul för Nemo som har en mamma som bara gråter hela tiden just nu. Jag vill få börja leva igen.

Jag ger upp

Kategori: Min vardag

Ringde nyss till specialistmottagningen, detta måste få ett slut. Nån därifrån ringer upp mig vid 11 idag. Jag ser att jag fortf har 4 sprutor Humira att ta ut men jag vet inte om jag vill göra det innan jag pratat med min läkare. Humira är dock den enda medicin jag vill ha. Det är det enda som hjälper! Ingen jävla bajskortison, ge mig sprutor. Jag var naiv och blåögd som ens trodde att sjukdomen lagt sig vilande. Du har en kronisk sjukdom Emma! Du kommer alltid vara reumatiker. Usch vad jag gråter nu. Jag vill inte ha det såhär. Reumatism VS Emma 1-0

Barndomen varar i generationer, eller?

Kategori: Min vardag

Vilka soliga varma dagar det har varit ett tag nu. Skönt att bara slappa i solen tycker jag. 

Igår var jag och Nemo och fixade håret. Jag fick äntligen tid till att bleka utväxten. Så himla glad att Annika hann med det innan hon gick på semester. Även Nemo fick bli sommarsnygg i håret. 

På kvällen gick jag och Nemo en långpromenad, han cyklade och jag gick. Vi kollade på båtar, två broöppningar, svanar med svanungar, lekte i en lekpark, åt glass, tittade på brandbilar och lite annat. Det var så himla mysigt. Han är verkligen hur go som helst den ungen. När vi kom hem ordnade Nemo ett disco på sitt rum. Han hade fått en discolampa av mig för att han varit så duktig hos frisören. Vi dansade och spelade musik och hade jättekul. Det var verkligen en toppendag tillsammans med Nemo. 

Det slår mig ibland när jag tittar på Nemo vilken tur han har som fått mig som mamma. Jag är långtifrån perfekt men jag gör alltid så gott jag kan. Hans bästa går alltid först. Jag skulle aldrig medvetet svika honom, kränka honom, baktala honom eller på andra sätt bete mig illa mot honom. Jag låter heller ingen annan vara taskig mot honom, då hugger jag direkt. Det gör mig ont att inte alla barn får växa upp och bli överöst med kärlek och trygghet. Få höra att man duger som man är, få stärkt självkänsla och självförtroende. Få en trygg grund att stå på. För världen kommer att svaja och livet kommer inte alltid vara tryggt. Jag tycker faktiskt att det är ens plikt som förälder att alltid se till sina barns bästa. Som förälder är du skyldig dina barn det. Barn har inte valt sina föräldrar. Det är upp till dig som förälder att ta ansvar för ditt barns uppväxt!  För barndomen präglar hela livet, hur vill du att ditt barn ska minnas sin barndom? 







Den smärtan

Kategori: Min vardag

Min sjukdom har verkligen blommat ut fullständigt nu. Det märks att jag står helt utan mediciner. Jag minns mina tidigare somrar med fasa och inser att denna kommer att bestå av smärta, smärta och åter smärta. Förra sommaren var helt underbar, knappt en känning på hela sommaren. Nu får jag börja planera livet efter mina smärtskov igen. Så jävla hemskt att det går inte att beskriva med ord. Igårkvälll och inatt hade jag så fruktansvärt ont att jag kunde inte röra mig utan att det gjorde ont i halva kroppen. Jag hade ont i båda axlarna, strålandes ner mot armarna. Båda händerna varav den vänstra dragit ihop sig så jag inte kunde öppna den. Som grädde på moset hade jag även ont i vänster knä så jag var halt. Jag var så frustrerad, uppgiven, ledsen och förbannad att jag bara grät. Jag grät och grät och skrek ut min sorg. Det brast för mig när jag skulle flytta ett bord jag hade ute.  Får ingen kraft då jag har såhär ont och tappar lätt saker. Så även detta bord. Jag orkade inte lyfta utan tappade taget och bordet rasade ihop till en liten hög. Så även jag. Jag satte mig på altanen och grinade tills jag inte längre såg något. Fucking jävla reumatism! Jag hatar dig! 

Kanske svårt att se men jag är alldeles röd på knogarna. Sviter från nattens skov.