eko

När alarmet ringde klockan 6.00 har jag kunnat bita av mig ena armen för att få ligga kvar. Jag kvicknade till relativt fort ändå och när det var dags att gå till jobbet njöt jag för fullt, jag kunde promenera dit! Vilken lycka!! Jag märkte hur otroligt mycket jag har saknat att kunna gå till jobbet. Om det så hade blåst snöstorm, spöregnat eller haglat fotbollar hade jag ändå valt att gå. Vilken underbar start på dagen. Sedan har jag suttit i konferens hela dagen. Jag blev sinnesjukt trött och mina ögonlock var tunga som bly. Jag höll mig dock någorlunda vaken och försökte vara delaktig så mycket jag kunde. Ekorrhjulet snurrar igen...