eko

love it or leave it!

Bättre fly än erkänna sig sårbar

Kategori: Min vardag

Inte nog med att jag ramlade på väg hem från jobbet igår och ådrog mig diverse skador på det mjukare partiet av min baksida. Jag har dessutom blivit dyngförkyld. Snoret rinner, ögonen rinner, huvudet dunkar och jag har feber. Jag var ju nyss sjuk?! Dessutom brukar jag sällan bli sjuk. Funderar på om det kan ha att göra med att jag numera jobbar inomhus typ hela tiden. Är aldrig ute med några barn eller så på arbetstid längre. 

Har legat i det närmsta hela dagen idag. Har lyssnat ut nästan en hel ljudbok. Nu ligger jag i sängen och ska sova. Har för en gångs skull inte stoppat i mig kopiösa mängder godis å chips som jag vanligtvis gör en lördag. Jag har varken smak eller luktsinne så då kan det kvitta. Smak kan jag ana lite lite men lukt, totalt noll! Aja, vart sjuk snabbt efter att jag fick första symptomet så jag hoppas på ett lika snabbt tillfrisknande. Hörde förresten häromdagen att svinis (aka svininfluensan) är tillbaka. Stämmer det?! Hörde även att om man tidigare vaccinerat sig så funkar inte det ändå. Kul om det stämmer då. Här har man utsatt både sig själv och sin familj för risken att få narkolepsi åsså slutar skiten å funka. 

Nu ska jag lägga mig med min blåslagna rumpa å sova. Vurpan ägde såklart rum på den mest centrala gatan i stan. I värsta åkahemochhafredagsmys-ruschen. Jag reste mig fort och skamset upp (som man oftast gör i sånna utsatta situationer). Hade så bråttom att lämna platsen att jag inte brydde mig om att kolla om jag tappt nåt (förutom jobbmobilen som for ur min hand och gled nerför backen genom snön). Detta medförde att en snäll person klev ur sin bil som stod parkerad på andra sidan gatan och vrålade till mig! "Hallå!! Du tappade nåt!!" Å se på fan, ligger inte ena vantjäveln kvar på olycksplatsen å skrattar åt mig. Jag vrålar tillbaka ett "tack"och går med tunga steg tillbaka till den plats som numera förknippas med skam och smärta. Bra början på helgen.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: