eko

Ligger i sängen och ska snart till att sova. Med tanke på den senaste tidens ledvärk har jag dock inga större förhoppningar. Inatt låg jag och ojade mig och vred mig så mycket att Nemo vaknade. Han hade kommit till våran säng ett tag innan och det var väl sånt himla stök och bök på mig att han vaknade igen. Vi låg och småpratade ett tag innan han till sist somnade om, för mig uteblev sömnen till stor del. Tog en hel del smärtstillande men de kickade som aldrig riktigt in. Känns rätt hopplöst och jag gruvar mig för att början på smärtan jag känner just nu kommer att eskalera fort och aggressivt. Bara att vänta in det oundvikliga.