Ännu en måndag har passerat. Trodde jag skulle vara svintrött idag med denna helg i ryggen men det har faktiskt gått bra. Dessvärre tror jag att jag håller på bli förkyld. Har nysit och varit småtäppt i näsan till och från hela dagen. Tänkte till och med ett tag att jag kanske fått pollenallergi såhär på äldre dar. Efter middagen gick jag ut på en promenad och kände då efter en stund hur halsen började göra ont. Detta har sedan eskalerat mer å mer och det känns verkligen som att det är på väg att bryta ut. Men jag kan ha tur, det kan vända under nattens sömn.
Skulle egentligen ha tagit en spruta idag (egentligen redan förra veckan) men jag hade slut på sprutor hemma. Brassade ner till Apoteket men även där var det slut. Snopet för mig. Kanske är lite bra ändå eftersom sprutorna tycks sänka mitt immunförsvar och det kanske inte är det bästa om man håller på bli sjuk. Nu har jag bara helvilda Spekulationer och har egentligen ingen aning om vad jag pratar om.
Tyvärr kan jag inte avslöja min lilla hemlis för er ännu. Det får bli längre fram.
Nu ska jag försöka sova bort den begynnande förkylningen.
Puss!
Efter en fartfylld lördag börjar det kännas lockande att gå och sova. Nemo har varit på gympakalas. Fullt ös och verkligen lyckat. Han blev lite ledsen då det vart för högljutt och han fick ont i öronen, annars hade han superoligt.
Efter gympakalaset var det dags för kalas nummer två, Patriks (aka Aspan) 30-års fest. Han blev kidnappad och förd till restaurangen på badhuset. Det kanske inte låter så fancy att gå på restaurangen på badhuset men för er som inte vet det är den jättefin och mysig. Där inmundigades en god grillbuffe tillsammans med släkt och vänner. Efter middagen blev han åter bortförd med ögonbindel ner till raggarklubbens klubblokal. Sällskapet hade då tagit sig dit och tog där emot honom. Efter att vi varit där en stund var det dags för kvällens final, presenten. Danne mfl har under flera månaders tid putsat och skruvat med hans Camaro som stått stilla i cirka 4-5 år. Det var en total makeover och när han fick ta av sig ögonbindeln för tredje och sista gången vart han helt stum. Tror att han blev väldigt glad, det verkade som så i alla fall. Han fick ut och åka en sväng innan han kom tillbaka till festlokalen. Det hade då blivit dags för mig och Nemo att bege oss av hemöver. Festen fortsätter för de andra men jag tycker faktiskt att det är rätt skönt att vara hemma i lugn och ro.
Också några bilder
Idag hände en rätt stor och rolig sak. Jag kan inte riktigt gå ut med vad än. Ni som står mig nära vet redan. Å nej, jag är inte gravid så alla sånna spekulationer å tankar kan ni lägga ner. Det är ändå en sak som kommer ha ganska stor betydelse för min framtid. Nu ska jag bara ta ett beslut hur jag ska göra så kan jag berätta för er läsare sen. Eller er förresten? Jag kanske inte har någon läsare kvar längre eftersom jag är så kass på å blogga.
Nu ska jag faktiskt krypa ner i sängen, är så sinnesjukt trött hela tiden (nej fortfarande inte gravid). Lovar att uppdatera snart igen.
Bjuder på en bild från då kusin Zeke var här och byggde lego.
Nu ska jag berätta historien om Kaj. Kaj är en kaja som tidigt i lördags flög in i ventilationskanalen hemma hos mig. Det var ett väldans liv där inne å vi tänkte att det var några kajor som höll på bygga bo där. Sånt har man ju liksom hört talas om, att det inte är jättebra. Det finns ingen stege som leder direkt dit han hade flugit in så det gick inte att se om det fanns en eller flera fåglar där. Natten mot söndag var det ännu mera livat inne i väggen på toaletten. Det skreks å flaxades där inne. Jag började fundera på om det redan byggt bo å att det fanns ungar där. Dock kändes det lite tidigt med ungar redan i mars. Vi började fundera mer å mer hur vi skulle lösa detta problem. Kunde det vara en eller två fåglar som fastnat? Sotaren kändes som ett bra alternativ med där är det ju stängt under helgerna. Det var bara till att avvakta tills på måndagen. Ljudet hade vid det här laget avtagit å man hörde bara ett krafsande då å då. På måndagen kontaktades sotaren som sa att han inget kunde göra om det inte fanns någon stege dit. Han kunde möjligtvis kika med en kamera men det var inte säkert att det skulle gå att se något. Han hade heller inte någon möjlighet att göra detta under dagen utan tidigast tisdag. Igår kväll hördes endast ett svagt krafsande. Fågeln höll på dö. Jag var jätteledsen över det igår. Kändes så hemskt!
Idag kontaktades försäkringsbolag och sotare. Sotaren kom men kunde inget se med sin kamera. Det fanns bara en sak att göra, riva väggen å såga av röret. Owe, Daniels pappa kom på att röret inte längre används sedan vi renoverade badrummet å därför kunde det sågas av utan att badrummet på nedervåningen drabbades. Daniel å Owe rev väggen och sågade av röret. Längst där nere sitter en vettskrämd liten kaja med uppspärrade ögon. Daniel plockade ut honom och satte han på bron ute. Kajan som fick namnet Kaj var full i sin egen avföring å stjärten var så smutsig att den släpade i backen då han gick. Han fick en liten dusch med trädgårdslanden å drack ivrigt av vattnet. Han fick även bröd som han hungrigt åt. Men Kaj ville inte flyga, han satt i timtal på våran bro tillsammans med Daniel (jag var på jobbet). När jag kom hem satt han fortfarande på bron. Veterinären var kontaktad å de sa att vi kunde komma in med honom imorgon för undersökning om han inte kunde flyga och så. När vi försökte fånga in Kaj så flyger han plötsligt iväg. Han kan ju flyga!! Han flög över till grannens tak och blev sittande där ganska länge. Jag gick upp för att se på förödelsen inne på toaletten och kikar ner i röret där Kaj legat. Till min fasa upptäcker jag att det ligger en till kaja i röret, tyvärr död. Den är full i avföring även den, förmodligen har Kaj stått på sin kompis å bajsat på honom. D plockar bort den döda kompisen å upptäcker då att det ligger ännu en död kaja där. Sååå himla hemskt! Kändes som rena rama tortyrkammare. Förstå vilken fruktansvärd död å fatta hur traumatiserad Kaj ska vara. Blir så ledsen då jag tänker på det. När jag gick ner igen ser jag att Kaj kommit tillbaka, han sitter på altanen å tittar. Jag slänger till han lite mer bröd å han äter med god aptit. Han har sedan dess gått runt här på gården å pickat i snön. Nu har jag inte sett honom på ett tag men jag hoppas så innerligt att han lever å att han trots omständigheterna mår bra.
Jag kan inte låta bli att tänka att om vi rivit badrummet tidigare hade nog alla tre kunnat räddas men vi visste ju inte. Glad att i alla fall Kaj överlevde. Badrummet får bli ett problem att lösa längre fram. Som ni ser på bilden längst ner hade badrummet behövts renoveras förr eller senare. Inte så snyggt...
Två utbildningsdagar gjorda. Imorgon är det vanlig verksamhet på jobbet som gäller. På torsdag är det friluftsdag på skolan, får se om jag får lite motion då och frisk luft. Kan behövas efter dessa två stillasittande dagar.
För övrigt kan jag säga att min bil gått sönder. Den lät jättemysko igår när jag backade ut från garaget. Tur det finns många andra bilar här hemma som man kan ta istället. Dock ingen bil med baksäte. Aja, bara å hoppas att passaten snart är lagad. Misstänkt att det är nån spridare eller nåt.
Nemo var på läkarbesök idag på barnhälsovården. Det gick jättebra och allt såg bra ut. Snart tar skolhälsovården över, min lilla pojke har blivit så stor.
Ännu en födelsedag har passerat. Gillar inte riktigt att jag blir äldre men det är trevligt att få besök och bjuda på fika.
Har haft en trivsam dag. Var lite stressigt strax innan gästerna kom då jag inte var riktigt klar med allt. Bjöd på smörgåsar med olika goda pålägg, ost och kex, fruktsallad och blåbärsrulle. Allt verkade vara uppskattat så det känns bra.
Gick ut på en promenad senare på kvällen. Det började snöa riktigt mycket, jag gillar att gå när det singlar ner snöflingor. Det är lite fridfullt tycker jag.
Imorgon börjar en ny arbetsvecka. Jag längtar till sportlovet då jag sökt föräldraledigt.
Äntligen fredag! Ska bli skönt med helg. Har haft en hyfsad dag idag på jobbet. Var duktig och avstod fredagsfikat. Har skippat det två fredagar i rad, duktig jag. På lördag blir det lördagsgodis men annars försöker jag hålla igen på socker. Vart lite väl mycket runt jul och nyår och jag kände att mitt sötbegär behövde stillas. Nu ska jag faktiskt ställa mig på crosstrainern i några minuter innan jag ska sjunka ner i soffan resten av kvällen.
För den som undrar kan jag även berätta att jag lämnade blodprov idag men blev tvungen att lista om mitt val av vårdcentral för att de skulle ta emot mig. Nu håller jag tummarna för att min blodstatus ser bättre ut.
Ååååh! Vilken skitdag jag haft idag. Fullständigt vidrig. Jag är helt slut å kropp å själ.
För att ta det hela från början så ringde min läkare till mig i måndags. Mina prover såg inte bra ut, jag hade låga värden vita blodkroppar å måste därför lämna prover igen i slutet på denna vecka. Ser inte värdena bättre ut då kommer han att dra ner på min medicin. Min livlina som gör livet uthärdligt. Hur som helst när jag var å lämnade prover i fredags så visade det sig att jag inte längre får gå till det labbet då jag är listad på en annan vårdcentral. De var i alla fall schysst mot mig å lät mig lämna prover då jag ändå var där. Men de var noga med att poängtera att jag måste lista om mig om jag ska fortsätta gå där. Samt att det är sämre öppettider där jag är listad. Okej, tänkte jag då men det blir ju först om 2 månader i sådana fall eftersom jag lämnar prover varannan månad. Det kan jag fixa då. Egentligen vill jag inte lista om mig samtidigt som jag gillar alla dom som jobbar på lab där jag brukar gå. Jag gick i alla fall tidigare från jobbet idag för att hinna lämna prover å tänkte då att jag ska ge min vårdcentral en chans. Kanske jag inte behöver lista om mig om det funkar bra där uppe. Jag åkte alltså dit å tog en nummerlapp å väntade. När det blev min tur säger hon bara, det där provet kan du inte lämna sådär sent på eftermiddagen. Du får komma tillbaka imorgonbitti. Imorgonbitti?! Nej nej, det kan inte jag tänkte jag. Jag har en viktig grej på jobbet imorgon då jag börjar, jag kan inte komma sent. Å jag avbryter inte jobbet å kör 2 mil fram å tillbaka mitt under arbetsdagen. På det lab där jag brukar gå har de aldrig sagt sådär! Så nu sitter jag här, har inte lämnat provet som jag skulle. Vet inte hur jag ska kunna lämna prover alls eller vart å dessutom kanske jag blir av med den enda medicin som fungerat mot min reumatism. Just nu känns allt bara hopplöst. Jag vet att jag tar ut det här i förskott men jag måste förbereda mig mentalt på att det kanske blir så. Ironiskt nog har jag dessutom fått ont i lederna idag, vad hade man förväntat sig liksom. Törs inte ta nåt smärtstillande dock för då kanske proverna ser ännu sämre ut, jag vet inte.
Dessutom har jag agerat lärarvikarie stor del av dagen idag. Jag jobbar i vanliga fall mot mellanstadiet alltså 4,5&6. Att jag går in och är lärarvikarie där är ganska vanligt å egentligen inget som gör mig så mycket. Men ibland måste jag gå in å vikariera på lågstadiet där jag inte alls har lika bra koll på läget vilket stressar upp mig. Jag vill ställa upp å hjälpa till att ordna så mycket jag bara kan men ibland blir det på bekostnad av min egen hälsa å välmående. Jag tar på mig mer än jag orkar. Å när dessutom det privata inte är helt i balans ja då blir det tungt att mäkta med. Jag har gråtit flera gånger idag, jag är i sån obalans att minsta lilla grej som inte blir som jag planerat knäcker mig på fläcken. Jag blir så arg på mig själv att jag har så nära till tårar jämnt.
Det här kanske verkar som en bagatell men för mig är det faktiskt jobbigt. Jag vill inte vara sjuk, jag vill vara frisk å inte behöva tänka på mediciner, provtagningar å all annan skit det medför att vara kroniskt sjuk. Jag vill egentligen heller inte vara fröken duktig som ställer upp jämnt å ständigt, aldrig säger nej å går emot vad jag känner. Jag vill kunna känna att det jag gör är gott nog och att det räcker.
Usch vilket gnälligt inlägg det här blev. Det var ju inte meningen men det kanske är skrivet en aning i affekt. Det kanske inte ens går att begripa vad jag försökt beskriva men det var skönt för mig att få skriva av mig.
Ännu en helg har passerat. Märkligt hur tiden tycks gå fortare på helgerna än annars. Idag började jag dagen med en promenad. Det var soligt å riktigt fint ute. När det är sånt väder kan jag bara inte hålla mig från att promenera. Det blir som ett begär för mig.
När jag kom hem från promenaden dröjde jag mig kvar ute en stund å kollade då Nemo lekte med grannpojken. Dom hade så roligt ihop å byggde snögrottor å hoppade i snön.
På eftermiddagen blev det bio, Sune i fjällen. Helt okej film å jag moffade i mig popcorn som det inte fanns någon morgondag. Ops!
Imorgon blir det jobb igen. Jag ska agera lärarvikarie nästan hela dagen. Pirrigt!
I fredags var jag och lämnade prover. Ser inte så vackert ut på armen nu. Brukar aldrig bli sådär, ont gör det också. Lite dåligt ljus på bilden men det går kanske å urskilja blåmärket ändå.
Blev vård av barn idag med. Jag jobbade dock två timmar imorse medan Nemos farfar tog hand om Nemo. Hann även med en löneförhandling med chefen idag. Jag blev nöjd. Är numera tillsvidareanställd. Mitt första fasta arbete någonsin, 32 år gammal (!!). Känns mycket bra och jag trivs bra att jobba i skolan.
Nu är det helg och jag har inget speciellt inplanerat. Känns skönt att ha helgen fri att göra vad som faller mig in.
Klockan 3.00 var sista gången jag tittade på klockan i natt. Det var totalt omöjligt för mig att somna. Jag låg bara och vred å vände på mig. Till sist gick jag å la mig i Nemos säng då han hade tassat över till våran säng klockan 1.00. Fast hans säng inte är i närheten av att vara lika skön, lyckades jag faktiskt somna där.
När alarmet ringde klockan 6.00 har jag kunnat bita av mig ena armen för att få ligga kvar. Jag kvicknade till relativt fort ändå och när det var dags att gå till jobbet njöt jag för fullt, jag kunde promenera dit! Vilken lycka!! Jag märkte hur otroligt mycket jag har saknat att kunna gå till jobbet. Om det så hade blåst snöstorm, spöregnat eller haglat fotbollar hade jag ändå valt att gå. Vilken underbar start på dagen. Sedan har jag suttit i konferens hela dagen. Jag blev sinnesjukt trött och mina ögonlock var tunga som bly. Jag höll mig dock någorlunda vaken och försökte vara delaktig så mycket jag kunde. Ekorrhjulet snurrar igen...
Ångest är nog ordet som får sammanfatta mina känslor ikväll. I morgon börjar jag jobba igen, har varit ledig sedan den 19 december och nu är tiden inne att säga farväl till julledigheten. Jag ska absolut inte klaga, har haft ett bra jullov, ätit alldeles för mycket och sovit oförskämt länge på mornarna. Även Nemo hade snurrat på sin dygnsrytm och jag hade förväntat mig att det skulle vara totalt omöjlig för honom att somna i tid i kväll. Han somnade dock strax efter 21.00, klart godkänt med tanke på vad jag hade förväntat mig.
I morgon har vi planeringsdag hela lång dagen. Vi ska befinna oss inne i stan vilket känns helt underbart för mig som är van att i vanliga fall måsta pendla nästan 2 mil rakt ut i bushen. Jag saknar verkligen att jobba inne stan, jag som nästan alltid gå och cyklar till jobbet är nu tvungen att ta bilen varenda dag. Förlorar mycket vardagsmotion av det.
När jag ännu är inne på motion, tror ni att jag har gett något nyårslöfte? Gå ner i vikt, äta nyttigare, börja träna? Nä, det har jag inte. Jag borde kanske men ogillar hela grejen på nyårslöften. Ska man börja äta nyttigt så borde man börja med det en fredag eller kanske till och med en lördag, det är att visa karaktär tycker jag.
Med dessa rader avslutar jag nu detta inlägg. Jag kommer inte ha lika lätt att somna som min son det kan jag lova.
Hoppas alla ni där ute har det bra och är nöjd med livet.
Jo då, en tripp till Birsta vart det idag minsann. Jag handlade både det ena och det andra, det var ju rea lixom. Dessutom var jag in på en av mina favoritaffärer, Boom som helt plötsligt ska upphöra. Buhu! Total utförsäljning av allt. Utförsäljningen hade nog hållit på ett tag för det var väldigt utrensat men några fynd gjorde jag i alla fall.
Direkt då jag kom hem satte jag igång och rengöra ugnen (!). Det var verkligen på tiden och jag kände att jag ville ha en ren och fin ugn till nyårsafton. Tyvärr så lyckades jag ta sönder en del till ugnen när jag skulle sätta ihop den igen (efter att ha rengjort alla fyra glasluckor som fanns). Jag satte tillbaka spärren fel så när jag stängde luckan så gick den inte att öppna igen. Paniken steg och jag tog tag och drog för allt jag var värd. Jag fick upp luckan igen, men delen jag satt dit felaktigt sprack. Denna lilla plastgrej finns att köpa som reservdel till den nätta lilla summan 378 kr. Dyrt misstag.
Här får ni en efterbild på ugnen. Har ingen bild sedan innan rengöringen, men jag lovar, det var riktigt nasty!
